torsdag 22 september 2011

Finns det någon som kan något?

Vi har kandidatuppsatsmöte. Vi är tre studerande och en överaktiv, ny norsk handledare som jag borde gilla, för att vi har nästan exakt samma intresseområden. Hon pratar om sina barn, om dottern som är i Kina "och upptäcker världen", om sonen som bor i källaren och "börjar gå sin egen väg". Hon pratar om sin doktorsavhandling, hela tiden. Om hur det aldrig hade talats om personen hon skrev om innan hon skrev denna banbrytande avhandling. Om hur hon hittade något viktigt papper som hade funnits där hela tiden, som ingen visste om. Hon hittade det här pappret! Det är ju fantastiskt!
Vi diskuterar. Jag berättar om min forskningsplan och hon sätter på en video, My boobs are ok med Lene Alexandra Øien. Hur vi än gör så hamnar vi tydligen alltid i Norge. Lene dansar omkring med brösten gungande. "Hon kanske provocerade, vem vet? Den här videon startade en stor debatt i Norge." Lene har ingenting med min forskningsplan att göra. Men hon är en bra start på dagen, tycker handledaren. Alla ler artigt.
Handledaren föreslår att vi nästa gång ska kasta om rollerna lite, undrar hurtigt om någon av oss vill leda mötet. Jag märker att hon blir besviken för att jag inte ropar: JA! JAG KAN DRA NÄSTA MÖTE! För jag vill inte dra något möte. Det finns en orsak till att jag sitter på den här sidan av bordet och hon på den andra. Jag vill inte dra några seminarier. Jag vill inte vara med och leka nån pedagogisk gubben-i-lådan-lek och låtsas att det är givande med nåt "nu byter vi roller"-bullshit. Jag vill ha hjälp. Jag vet inte hur man skriver sånt här. Men det tycks inte vara viktigt alls, hur man skriver.

I inlärningsdagboken skriver jag att "det var meningsfullt att byta åsikter och idéer med allihopa." Jag tror ibland att man skriver inlärningsdagböcker så att föreläsarna ska tro att de faktiskt åstadkommer något, så att de efter veckoslutsfyllan minns vad det var de höll på med på jobbet. Jag kommer att bli en svart tunna av bitterhet om det inte händer något bra snart. Kan man få någon som kan något, nån gång på riktigt? Hallå? Nån som kan något?

tisdag 20 september 2011

Kandidags

Det är kandidatavhandlingsdags. Jo, här går det undan! Andra året och det är bara prestera, prestera, prestera från mitt håll! Man ska smida medan järnet är varmt, eller hur det nu heter. Man ska fan jobba, när man inte har annat att göra. Dessutom är det roligare än det mesta.
I alla fall, efter många om och men har jag nu bestämt mig för att trots allt skriva nån form av kandidatavhandling. NU! Enligt mina uträkningar borde jag få en sådan klar på någon månad, med lite disciplin och väl utvalda bibliotekstimmar. Jag har tänkt läsa igenom HBL:s konsertrecensioner under ett år samt se på hur dom beskriver musik, vilken folkgrupp recensionerna medvetet eller omedvetet är riktade till, om man kan hitta någo sociala koder i texterna, om det blir karla-karl-aktigt alltid när det handlar om rockmusik, osv. Jag tror jag kan hitta riktigt saftiga saker.